torsdag 25 april 2013

Kommunikation eller....

Visst var det bättre förr, på sumloggens tid. Inte en massa el-nik som kan gå sönder!
Är vi den mest genomkommunicerade generationen någonsin, eller är det så att fysiska dialoger har övergått till elektroniska monologer i olika skvalrör, varav denna blogg är en?
Slut med bondförnuftigt infantilt g(r)ubbleri!

Nu är VHF:erna reparerade och på väg till mig.
Den fasta som jag köpt med HAIL-funktion, har inte denna funktion säger servicefirman, fast den finns noggrant beskriven i min manual, som bara omfattar denna modell??!!
I vilket fall så har den fått ATIS i sig och ny komponent så nu ska den kunna sända DSC men även ta emot, vilket inte gick före rep.
Den burna är ju nyköpt och skulle bara matas med ATIS och MMSI.
Då är väl denna fråga avbockad?!

Att prova alla el-nik-burkar på våren är alltid lika spännande. Ska det fungera? Och ja, det mesta gör det. Fast i år ville inte radarn vara med. Jag stod där med mitt dåliga samvete från när jag mastade på i disregn och halvmörker med icke-skruvar-glasögonen på. Fick jag verkligen pluggen i skåran på rätt sätt i radarsändaren, tveksamt. Ni som har en Raymarine RD218 vet vad jag talat om.
Väl uppe i masten kunde jag bara konstatera att allt var rätt där. Kanske oxid, bäst att röra stickproppen ett antal gånger.
Nya försök - lika dött!
Var det kanske mjukvaruuppdateringen i plottrarna som var boven?
Med två plottrar på två platser så kunde jag jämföra funktionalitet, eller brist på. Plats väljs med en mångpolig omkopplare som sitter på den mest skyddade platsen i båten, i ruffen i ett skåp högt upp inne i en lådkapsling med förskruvningar runt kablarna. Nu börjar du ana?
Försöken gav både mig och omkopplaren motion.
Det var rätt medicin för nu började den ena platsen att vakna till funktion och efter ytterligare rattande på omkopplaren kom nästa med.
Fast hur fungerar det egentligen, flera förändringar från i fjor, måste vara uppdateringarna.
Samtal till Raymarine service lärde mig att en magnetisk kompass måste vara inkopplad för att kunna göra radaroverlay på sjökortsbilden, ganska självklart, tyckte serviskillen och han har säkert rätt. Magnetkompassen ansluten till Seatalk systemet hade jag fått ta bort när den nya autopiloten SPX10 kom till i höstas, för den har sin egen som måste anslutas och det får bara finnas en i Seatalksystemet där allt är anslutet.
Alltså måste Autopiloten alltid vara på, då jag vill köra radar med overlay. Jag slapp dock undan från den första serviskillens krav om NMEA överförd magnetkompass, SPX lägger ut info om magnetisk kurs på Seatalkbussen.
Det slutade alltså ganska bra, om nu detta var slutet?!

Historien får mig att tänka på den gång jag gick till tandläkaren akut, med diffus värk och tandläkarens kommentar föll: Jaha, då vet vi hur det började, men kvar är att se hur det slutar! Ännu står den frågan öppen!

Vad gör man med en sån omkopplare, som oxiderar?
Kanske ska jag sluta förebygga mögel i båten med klorin?

måndag 22 april 2013

VHF och NMEA 0183-multiplexer

En punkt kvar just nu på listan - återmontage av reparerad VHF. Den har faktiskt inte varit riktigt som den beskrivs i spec:en. Kanske var det ombyggnaden till att ge AIS signal ut ur burken som tillförde något mystiskt i funktionaliteten.
Förutom att vara programmerad med ATIS, så hoppas jag den ska kunna ta emot DSC, inte bara sända, och att den sk HAIL-funktionen är ok - HAIL-funktion betyder att däckshögtalaren fungerar både som mikrofon och högtalare - en magisk box !!
Hur kommer NMEA mulitplexern in i bilden då? Jo, här hämtar och lämnar alla NMEA0183 pratande burkar info, så även VHFn som ger DSC och hämtar GPS data.

Seatalk bus är mycket enklare - klipp kabeln och snurra ihop sladdar med samma färg, sen gör burkarna upp om vem som ska prata i mun på vem och alla förstår och lyssnar.

NMEA2000 lär var något liknande men, måste man verkligen köpa alla dyra termineringar och pilledutter som säljarna räknar upp i sina NMEA2000 listor?? Vad händer om man klipper och gör som i gamla Seatalk:en?

Men först måste VHFn komma åter från SRS i Karlstad.

söndag 21 april 2013

Sol vind o vatten...!

Sol, vind och vatten på dom rätta ställena i bra mängder har fyllt båtupplägget med flitiga händer och fötter under helgen.
Seglen kopplade, nya WiFi från RadioLabs idriftsatt och hyggligt avprovad. Inre avstädning med grundlig rengöring av spisens brännare mm.
På listan finns bara kvar att trimma in nya SPX10 med ST6002, dvs Raymarine autopilot, som jag satte in i höstas efter torrsättningen.
Javisst ja, det var några punkter till......!
Det kan nog bli lagom att flytta till Lindö efter Valborg, för att kunna göra dom nödvändiga intrimningsvarven på Lindöfjärden före avfärd, troligen v20.

Idag hann jag tom med en morgonrunda till Svensksundsviken med tubkikaren. Det var förvånande få individer där, både med vingar och utan !

Det börjar bli svårt att hitta is i skärgården nu, men än finns vikar med gåbar is, sägs det.

onsdag 17 april 2013

Bryggsegling i kulingvindar

Det blev inget med att koppla segel idag, inte i den vinden. Stötar på upp till 14 m/s på diagonalen över bryggan. Inget att leka med segel i!

Nya WiFi-antennen på plats. Jag fick borra ett ovalt hål för att få igenom standard USB-anslutningen. Varför har dom inte satt på en mini-USB istället. Mycket sikaflex gick i hålet för att täta.

Israpporterna fortfar att handla om antal dm istjocklek även i skärgården. Kanske har dagens vind ändrat på detta!

Nu väntar ett par regniga dagar som kan duga för sista avstädningen ombord innan köket fylls med grejor. Första sittbrunnskaffet fick jag idag, i lä bakom sprayhood o en gnutta sol. Skönt!

måndag 15 april 2013

Sjösatt idag

Då regnet dragit förbi tog jag cykeln till Herstaberg och kunde få sjösättning precis kl 1600. Ingen dramatik alls, i så fall smygande och omedveten.


Nu väntar påmastningen i morgon, om vädret vill?! Prognosen har försämrats för varje dag närmre morgondagen, som var den planerade sjösättningsdagen.
I år ska jag hålla extra koll på wirestagshakarna, så att jag slipper upprepa fjorårets malör, som framgår av bilden, som visar en nästan avklippt koaxialkabel. Att den höll för indragningen av nya kabeln?!

söndag 14 april 2013

Högaktiva,

det var båtägarna i Herstaberg idag. Inte undrapå, första dan med vårvärme.
Aquila ligger nu helklar, tror jag, för sjösättning. Kanske imorgon, om det finns nån lucka i planerna, annars på tisdag.
Tjälen har gått nu i båthusen och därmed kommer fukten o det blir lerigt, om man inte har byggt upp en singelbädd vill säga.
Än ligger isen tjock i skärgården, sägs det, och första fisktärnan har bara ett smalt stråk fritt vatten att spana av på Glan, där Motala ström går in i Norrköping vid Leonardsberg.

En sen vår och ack så efterlängtad av alla!?

onsdag 10 april 2013

Intressant sida för båtfarare?

Idag fick jag för mig att gå in och se hur Etna ter sig via webkameror där. Strax gick jag vidare till en annan sida som ger en överblick över alla jordbävningar.
Klicka på symbolerna på kartan och du får fram en hel massa väldigt intressant info om vad som händer geologiskt.

Nytt datum är nu satt för Aquilas sjösättning. Hon ligger klar redan nu, men lite värme vill jag ha och den kommer på måndag nästa vecka, den 15/4, därför blir det sjösättning på tisdagen, i 18C enl SMHIs prognos!

måndag 8 april 2013

Tappa inte suget - men - Är detta rätt satsat?

Snart är det dags att def plasta igen hålet i skrovet som ansluter mot WC och holdingtanken för densamma.
I ett första andetag så kan man inte annat än hålla med, det måste vara helt rätt, ju mindre "skit i sjön" desto bättre.
Vad säger då eftertanken?
Det lär röra sig om 80 000 båtar som har WC anläggning ombord, övriga hänger över relingen, kilar i land eller kniper. Dessa båtar är aktiva säg 33% av de 3 segelbara månaderna. Antal ombord torde vara mellan 2 - 4, säg 3 personer. Om vi sätter kroppsgenomströmningen till 2 kg = 2 liter/dygn och spolvattenbehovet till 2 liter/dygn, så har vi väl alla data för att kunna se volymen totalt/år från dessa fritidsbåtar, dvs
80 000 x 0.33 x 3 x 30 x (2 + 2) = 9 504 kubikmeter/säsong(år). Det blev en hel del det!

Nu vill vi som värnar miljön ha uppsugningsanläggningar i varje hamn, därmed även inräknat de mer frekventa naturhamnarna. Då är det dags att börja räkna igen!
Det finns över 500 gästhamnar längs vår långa kust, om vi då lägger till ytterligare 100 naturhamnar som är högfrekventa, så har vi alltså 600 anläggningar totalt. En grov ansats för en anläggning som omfattar pumpar, tankar, styrning med övervakning som fjärravläses och allt står på ett fundament med enkelt hus/kiosk byggnad, så landar vi på 250 000,-/anläggning. Varje anläggning ska skötas och tillses, säg en gång i veckan under säsong om 3 månader och varje tillfälle tar 2 timmar av en man som kostar 350,-/timme. Tömning krävs även den en gång/vecka och kostar för varje tömning 1000,-, inte för att det i genomsnitt är fullt utan för att man inte vill ha det stående längre. (Intressant att notera, ett genomsnitt ger få båtbesök per anläggning!)
Underhållskostnad per anläggning och år för rep och utbyte delar ger säg 13 000,- och så slutligen måste anläggningen skrivas av på 10 år, för sen är den slut.
Vad blev det här då totalt för kostnad per år?
600 x 250 000 x 0.1 + 600 x 15 x 2 x 350 + 600 x 15 x 1000 + 600 x 13 000 
ger
15 000 000  +  6 300 000  +  9 000 000  +  7 800 000   = 38 100 000,-/år

Det kostar alltså 38 100 000 / 9 504 = 4 009,-/kubikmeter  att samla in latrinet från båtarna!

Kostnaden per båtdygn blir 38 100 000 / (80 000 x 30) = 16,- 

Finns det nån annan åtgärd som skulle ge bättre utdelning för samma kostnad ???

söndag 7 april 2013

Första båt sjösatt i Herstaberg

Det skedde häromdan i nattgammal is och det var inte Aquila, fast snart kommer hon efter. Inom två veckor skulle jag tro det blir, alltså tidigare än planerat.

Efter två lager bottenfärg, i år även på kölens undersida då båten stått upphissad, så kunde jag idag åter ställa henne på kölen med bara stöttorna och ingen domkraft längre.
Det bästa momentet med bottenmålningen är när maskeringstejpen kan dras bort och det hela är klart.

Teakdäcket är kompletteringspluggat med bara 35 plugg i år. Klart mindre än tidigare år.
Nu är det bara lite småpyssel kvar och sen skaplig temperatur. Det vore ju skönt att slippa nyis runt båten efter sjösättningen.

onsdag 3 april 2013

Nuläget

Inget vatten vid sjösättningsbryggan, nästan, och det som finns är i fast form, dvs is!
I båthusbädden råder tjäle och det ger ett torrt hus.
Allt är högtryckets förtjänst!

Med värmekamin och morakniv fick jag till den håla jag behövde under kölen.
Efter slipning, spackling och ny slipning igen, så kunde jag idag lägga det första förtunnade epoxilagret över den ytliga kölskadan. Om ytterligare 5-6 lager epoxi är det klart och då har jag 1½ -2 tim för att lägga första bottenfärgslagret.

I går upptäckte jag latenta fel i små ting. Av två pannlampor gick ingen, inte ens med nya batterier. Batteriladdaren för småbatterier hade lagt av. Blixten till min systemkamera Nikon hade lagt av och delar lossnat. När jag mätte med min AVO-meter så ställde jag den fel i en mätning och så var det slutmätt.

I vlket fall så är solen sommarvarm och idag hörde jag tranorna flyga förbi under en kaffepaus i båthuset! Vem som hade kaffepaus, tranorna eller jag, det får ni klura ut själva!

På tal om annat.
Nu har Reeds Nautic Almanac kommit, som paket att avhämtas i en kiosk.
Förr kom posten med posten och man kunde hämta paketen mm på posten.
Idag får man fara runt och leta upp den ena lilla butiken efter den andra, beroende på vilket bolag som kört paketet och med vilken liten bod som dom har avtal denna månad för mottag och utlämning av paket.
Snubblande nära att dom kommer dom små orden, som börjar "visst var de........örr", men jag ska inget säga!

måndag 1 april 2013

Lite om varjehanda

I går lyckades jag lyfta Aquila ännu några cm och gräva en större grop under kölen, så att jag fick dit slipmaskinen. Idag ska jag ta med en spegel o nya andningsskydd för slutslipningen(?) av fjorårets minnen på kölen. Som alltid, det var lite djupare än vad jag trodde, men ändå bara att se som ytskador. Nu behövs värme för plastningen!

I vecka 20, troligen i slutet av, lämnar Aquila Norrköping för färd mot sommarhamnen Ystad. Kanske via Visby om vädret är lämpligt för det, annars den gamla vanliga vägen sydvart.
Som det ser ut nu går jag singelhanded, som enmansseglare, men man vet aldrig vad som händer i denna fråga.

Fru Eva ansluter vid mål för lugna utflykter. Ett beslut utifrån hennes erfarenheter från i fjor. Hennes ursprungliga seglingsstrategi var just att ansluta framme vid givna mål, som tex Skottlandsresan 2008, för att njuta "lugnare" vatten under dagsturer. God värme kanske ändrar beslutet?!

Men hur länge stannar Aquila i Ystad? Om inte Ystad, vart bär det då?