torsdag 14 februari 2013

När börjar en resa, en långsegling?

Inget nytt ämne för mig, jag vet. Jag hamnar i den frågan varje gång jag gör dom återkommande berättelserna efter årets seglingssäsong. Frågan väcktes häromdan genom en kommentar som uttryckte för denna besättning att "långseglare är vi inte, inte än i alla fall".

För egen del har jag hamnat i synsättet att en långsegling börjar i samma stund som beslutet eller tom tanken om den har inletts, alltså vanligtvis 2 - 3 år eller mer innan det är dags att kasta loss. Långseglingen pågår kanske sen under ett antal år eller bara ett, men avslutas inte i och med hemkomsten för då tar nästa fas vid, nämligen att landa hemma.

Hela längeseglarcykeln kan då se ut så här:

2-3 år  - förberedelser av båt hem arbeten och besättning
1.5-? år  - långseglande med längre eller kortare liggperioder
1-2 år  - tid för återanpassinngen i soffgropen hemma

(En känd båttillverkare skrev tidigare på sin hemsida att, om du som kund har den ekonomiska styrkan och hälsan så kan  vi(dom) tillhandahålla rätt båt. En bra sammanfattning vad det handlar om.)
Det här blev ett stickspår i mina tankar om när en resa startar.

Nästa fråga som de flesta måste svara på som vill driva en hemsida, varför skriva, för vem, när och vad?
Mitt val har varit att svara så här:
- det är både ett dokumenterande för egen del,
- men även ett sätt att delge egna och få ta del av andras erfarenheter,
- därmed skriver jag för mig själv, familj och de läsare som kan vara intresserade,
- för att få den bästa äktheten skriver jag nästan alltid i stunden i bloggen, när adrenaliten ännu flyter hett osv
- och jag skriver om förberedelser, tillkortakommanden och ibland kan det tom bli en fin dag med toppen- segling.

I Förberedelsefasen skrev jag därför sidan Förberedelser. Även om den inte uppdateras längre så har den en hel del besök ännu.
Under seglingarnas gång har jag skrivit i bloggform, mestadels utan bilder vilket är en nackdel, men bilder tar sån tid så det har jag då inte lagt ner på den delen.
Vi gick iväg i fjor för en längesegling men fick vända pga hälsoläget då. Något skrev jag i bloggen om hemvändandets mödor efter en avbruten resa, men det mesta fick stanna inom "husets väggar". Där mötte tydligen jag en gräns!

Med denna långa utläggning vill jag alltså påstå, att en resa börjar långt före avfärd, även förberedelsearbetet är väl värt att berätta om, en vacker reseberättelse ger sin dimension, precis som en fragmentarisk rapport från fronten när det just hänt, och resan tar sin tid och kraft även efter hemkomsten.

Vad du berättar är ditt eget val, säkert är att det kommer att ge många givande stunder för dina läsare, av vilka en del du får en givande kontakt med i ömsesidigt utbyte!

Just nu går jag/vi och bär och mal på tanken om hur årets äventyr ska se ut??!!
Kan vi göra nytt försök i år?
Mer om detta i slutet av mars eller början april.

2 kommentarer:

  1. Så spännande att se om ni tar er för ett nytt försök. Kanalvägen tog ett par av våra goda vänner när hälsan sviktade så de inte kunde göra havsseglingar. De trivdes väldigt bra, fick många kanalvänner och återkom tills hälsan helt ebbade ut.
    Roligt att du definierar långseglare från det att tanken väckts. Då är jag det från 12 års ålder då jag läste Kon-tiki och Ra. Nu 45 år senare har vi öppnat ett konto där pengar ska sparas till en långsegling. Blir det ingen sådan så får vi väl betala av båtlånet med pengarna istället. Nu ska jag läsa (om) ditt avsnitt om förberedelser. Pundet och Euron ligger väldigt lågt just nu och långseglar-inköp görs lämpligen i utlandet ganska snart.
    Cia o Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom böckerna fanns även i min bokhylla. Kanske var det då suget till sjön startade?
      Varje dag ger just nu ett annat svar på frågan vart hän! Bara färdmedlet är detsamma i varje tanke!
      Varför inte börja med en Skottlandsvända? Helst då via Shetlandsöarna. Det kommer säkert ge mersmak för er.

      Radera