Nu har jag fått ett uttömmande svar från Transportstyrelsen/sjötrafikssektionen,TS. I sitt svar betonar dom att detta är deras uttolkning av regelverket. Med detta sagt att en domstol kan komma till ett annat utfall i ett verkligt mål.
Av kommentaren förstår vi att det är inte alldeles enkelt det hela.
Då det har varit lite resonemang i flera e-brev så återger jag frågor och svar i redigerad form, men med allra största trogenhet till originalen.
________________________________________________________________________________
En summering av nedanstående resonemang ger enligt min syn följande förenklade regler för seglaren:
Biliggning
- biliggande seglare betraktas som fartyg på väg, alt (med tvekan) fartyg ej manöverfärdigt
Trafiksepareringssystem
- kontrollera vilka lokala anvisningar som gäller
- korsande seglare ska ge fri väg för (ej hindra) trafik i leden
- seglare får(ibland skall) använda kustzon
- seglare får enligt grundregeln använda trafikstråk(obs lokala anvisningar som kan ändra/förbjuda detta)
- vissa trafiksituationer är inte givet klara förrän ett rättsfall prövat regeltillämpningen i situationen
________________________________________________________________________________
Här kommer utredningens olika delar, håll tillgodo!
Fråga 1
Med en segelbåt kan man ligga bi eller dreja bi för att i möjligaste mån ligga stilla i vattnet med satta segel.
Vilka regler gäller då man ”ligger bi”, dvs med fock skotad i lovart och rodret ställt för gir i lovart, i syfte att rida ut oväder eller ta en paus i framfart genom vattnet? Frågan avser väjningsregler, dagersignaler resp lanternföring nattetid då jag ligger bi med min 35 fots segelbåt.
TS Svar 1
Det kan vara lämpligt att först titta på några definitioner i COLREG.
Regel 3 – Allmänna definitioner
I dessa regler ska nedanstående ord och uttryck ha följande innebörd, om inte annat följer av sammanhanget.
[…]
i. på väg - fartyg som inte ligger till ankars, inte är förtöjt vid land eller inte står på grund
[…]
f. ej manöverfärdigt fartyg - fartyg som till följd av någon särskild omständighet inte kan manövrera enligt dessa regler och därför inte kan hålla undan för andra fartyg.
Det kan konstateras att ett segelfartyg som drejar bi är på väg enligt definitionen. Det torde inte kunna hävdas att ett sådant fartyg är ej manöverfärdigt utan de vanliga reglerna för fartyg under segel fortsätter att gälla. Om ett fartyg ligger bi i mycket dåligt väder och det är omöjligt eller innebär en säkerhetsrisk att börja segla normalt kan det möjligtvis hävdas att fartyget är ej manöverfärdigt.
Vi kan sedan titta på följande regel.
Regel 18 – Fartygs inbördes skyldigheter
[…]
a. Ett maskindrivet fartyg på väg ska hålla undan för
1) ej manöverfärdiga fartyg,
2) fartyg med begränsad manöverförmåga,
3) fartyg sysselsatta med fiske,
4) segelfartyg.
b. Ett segelfartyg på väg ska hålla undan för
1) ej manöverfärdiga fartyg,
2) fartyg med begränsad manöverförmåga,
3) fartyg sysselsatta med fiske.
[…]
Oavsett om du ligger bi eller inte ska ett maskindrivet fartyg hålla undan dig då du är ett segelfartyg (under segel). Segelfartygets skyldigheter kan också utläsas av Regel 18
Följande regel bör också tas i beaktande.
Regel 12 – Segelfartyg
a. När två segelfartyg närmar sig varandra så att det innebär risk för kollision, ska det ena hålla undan för det andra enligt följande:
1) Om fartygen har vinden in på olika sidor, ska det fartyg som har vinden in på babords sida hålla undan för det andra.
2) Om fartygen har vinden in på samma sida, ska det fartyg som är i lovart hålla undan för det fartyg som är i lä.
3) Om ett fartyg med vinden in på babords sida ser ett fartyg i lovart och inte med säkerhet kan avgöra om det andra fartyget har vinden in på babords eller styrbords sida, ska det första fartyget hålla undan för det andra fartyget.
Förr i tiden, då det var vanligare att ligga bi, fanns en tradition att placera segelbåtarnas pentryn på babordssidan eftersom det förenklar matlagningen vid biliggning som helst gjordes med vinden från styrbord.
Observera att Regel 5 om utkik fortfarande gäller även vid biliggning.
Då vi tidigare konstaterat att du är på väg när du drejar bi är Regel 25 – Segelfartyg på väg och fartyg under rodd i kraft vad avser lanterneföring.
Finns det anledning att anse att man är ett ej manöverfärdigt fartyg när man drejar bi är det däremot Regel 27 som ska beaktas:
Regel 27 – Ej manöverfärdiga fartyg och fartyg med begränsad manöverförmåga
a. Ett ej manöverfärdigt fartyg ska visa
1) två röda, runtlysande ljus placerade lodrätt ovanför varandra där de syns bäst,
2) två klot eller liknande signalfigurer placerade lodrätt ovanför varandra där de syns bäst,
3) när fartyget gör fart genom vattnet: sidoljus och akterljus utöver övriga fartygsljus som föreskrivs i a.
[…]
g. Fartyg med en längd under 12 meter, utom fartyg varifrån dykning sker, är inte skyldiga att visa de
fartygsljus och signalfigurer som föreskrivs i denna regel.
Då din 35-fotsbåt understiger 12 meter i längd så kan du tillämpa 27 g. Om du inte har två röda ljus eller
föreskrivna klot ombord torde den enda möjligheten att till andra fartyg visa att du är ett ej manöverfärdigt fartyg vara genom ljussignaler. Du kan med lampa visa den enställiga signalen ”D” (lång kort kort) ,se internationella signalboken, med betydelsen Håll undan för mig. Jag manövrerar med svårighet.
Vi känner inte till något rättsfall där förhållanden under biliggning varit föremål för prövning.
-------------------------------------------------------------------
Fråga 2
Trafiksepareringszoner eller trafikleder till sjöss ska passeras genom att man stävar vinkelrätt genom vattnet i zon/led,
dvs. vid avdrift eller ström så kan fart över grund bli med en viss vinkel skild från 90 grader. Vad gäller för väjningsregler inom zon/led?
TS Svar 2
De väjningsregler som gäller i ett trafiksepareringssystem kan utläsas ur COLREG:s Regel 10
Regel 10 – Trafiksepareringssystem
a. Denna regel gäller för trafiksepareringssystem antagna av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO)
och fritar inte något fartyg från dess skyldighet enligt någon annan regel.
[…]
j. Fartyg med en längd under 20 meter och segelfartyg får inte hindra ett maskindrivet fartygs säkra passage om det maskindrivna fartyget följer ett trafikstråk.
De normala styrnings- och seglingsreglerna gäller alltså även i ett separeringssystem om situationer uppstår så att dessa måste tillämpas. Fartyg som fiskar och alla fartyg under 20 m längd samt alla segelfartyg får "ej hindra" den säkra genomfarten för fartyg som följer ett trafikstråk men får (och bör) i stället enligt 10 d. använda sig av kusttrafikzon. De bör helst inte uppehålla sig i ett trafikstråk.
Regel 8 f. är avsedd att förklara begreppet ”ej hindra” i kombination med genomfart eller säker genomfart i reglerna 9 b-d, 10 i-j och 18 d.
Med "detta kapitel av reglerna" syftas på styrningsreglerna, reglerna 4–19.
Regel 8 – Åtgärd för att undvika kollision
[…]
f-1 Fartyg, som enligt dessa regler är skyldigt att ej hindra genomfart eller säker genomfart för ett annat fartyg, skall, då det krävs av de vid tillfället rådande förhållandena, i god tid vidta åtgärd så att det andra fartyget medges tillräckligt fritt vatten för passage på säkert avstånd.
f-2 Fartyg, som är skyldigt att ej hindra genomfart eller säker genomfart för något annat fartyg, är inte fritaget från denna skyldighet, om det närmar sig det andra fartyget så att det innebär risk för kollision, och skall då det vidtar åtgärd ta hänsyn till den åtgärd som kan vara föreskriven i detta kapitel av reglerna.
f-3 Fartyg, vars genomfart inte skall hindras, är skyldigt att följa reglerna i detta kapitel, då de båda fartygen närmar sig varandra så att det innebär risk för kollision.
Kompletterande Fråga 1 med TS Svar
Du börjar frågan med att konstatera att i ”trafiksepareringszon eller trafikled ska jag som seglare ej hindra säker framfart för större fartyg och samtidigt sägs att övriga regler oändrat ska gälla.” Det bör påpekas att det i princip inte får finnas större fartyg som framförs i en separeringszon enligt regel 10 e.
10 e. Fartyg får inte gå in i en separeringszon eller korsa en separeringslinje. Detta gäller dock inte ett fartyg som korsar, går in i eller går ut ur ett stråk eller ett fartyg som går in i separeringszonen eller korsar separeringslinjen för att
1) i nödfall undgå överhängande fara, eller
2) vara sysselsatt med fiske inom en separeringszon.
Du frågar också ”Innebär detta att fartyg ska väja för seglare om trafikstråket ger utrymme för detta?”
Om ett större fartyg t.ex. måste väja styrbord för ett segelfartyg kan det leda till att det fartyget måste bryta mot regel 10 e. Om fartyget då skulle anmälas (åtalas) för att ha korsat en separeringslinje torde ett åberopande av regel 10 e 1 kunna anses relevant.
Om man sedan sätter din fråga i relation med vad som sägs i regel 8 f 1-3 (regeln är citerat nedan i tidigare svar)
8 f 1 - kan sägas tala om att ett segelfartyg i god tid ska hålla undan för ett större fartyg i en separering så att detta fartyg inte behöver göra några åtgärder.
8 f 2 - poängterar att det är segelfartyget som ska ”vika” om risk för kollision föreligger.
8 f 3 - om segelfartyget inte handlat enligt f 1-2 och därmed en risk för kollision föreligger måste det större fartyget ändå handla enligt de gängse väjningsreglerna.
Dvs. segelfartyget ska hålla undan men ett större fartyg måste om det är nödvändigt vidta åtgärder.
Kompletterande Fråga 2
”Får seglare utnyttja trafikstråk för en samtrafik med övriga i därför avsedd rikting?”
TS Svar
Jag citerar från mitt tidigare svar . ”Fartyg som fiskar och alla fartyg under 20 m längd samt alla segelfartyg får "ej hindra" den säkra genomfarten för fartyg som följer ett trafikstråk men får (och bör) i stället enligt 10 d. använda sig av kusttrafikzon. De bör helst inte uppehålla sig i ett trafikstråk.”
Denna den gulmarkerade skrivningen är en kommentar som Sjöfartsverket gjort i sin tidigare publikation ”Sjötrafikföreskrifter m.m. Kommentaren är troligen skriven av de personer som från Sjöfartsverket deltog i IMO arbetet med att skriva de reviderade sjövägsreglerna under början och mitten av 1970-talet. Detta torde vara så man resonerade inom IMO vid det tillfället men att detta inte mynnat ut i någon regel som förbjuder segelfartyg att utnyttja ett separeringssystem. Man kan hävda att regel 10 d 1 talar för att alla fartyg måste använda trafikstråket men att undantag görs för bl.a. segelfartyg som får använda kusttrafikzonen.
10 d 1) Ett fartyg får inte använda en kusttrafikzon om det kan använda avsett trafikstråk i angränsande trafiksepareringssystem utan att eftersätta säkerheten. Fartyg med en längd under 20 meter, segelfartyg och fartyg sysselsatta med fiske får dock använda kusttrafikzonen.
Det är lätt att inse att ett segelfartyg som kryssar eller länsar i ett trafikstråks riktning har svårt att uppfylla regel 8 f 1-2. För att ytterligare komplicera frågeställningen kan regel 13 ”Upphinnande” lyftas fram. Vilka inbördes skyldigheter gäller då mellan ett segelfartyg och ett maskindrivet fartyg som går i samma riktning i ett trafikstråk med hänsyn tagen till regel 8 f 1-3? Kanske endast ett rättsfall kan skapa ett prejudikat kring vilken tolkning som ska göras i ett sådant sammanhang.
Det bör också beaktas var trafiksepareringssystemet är beläget och hur det är utformat. I t.ex. trafiksepareringen mellan Helsingborg och Helsingör finns det ytterst begränsat utrymme för den tyngre trafiken att göra t.ex. en styrbordsgir för att väja för ett segelfartyg.
Observera att det kan förekomma nationella regler beträffande trafiksepareringssystem. Så har det exempelvis gällt stränga regler för trafiksepareringssystemet utanför de tyska frisiska öarna, där fritidsbåtar ska hålla sig på ett visst avstånd och inte får korsa separeringen annat än i nödfall. De som bryter mot dessa bestämmelser kan drabbas av dryga böter.
I Dover Strait gäller de normala reglerna men övervakningen är rigorös och seglare som gjort sig skyldiga till grova regelbrott har fått höga böter – uppemot 100 000 kronor. Det finns alltså alla skäl att hålla sig väl uppdaterad om vad som gäller där man seglar. Olika seglingshandböcker brukar innehålla den information som behövs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar