I går söndag åkte jag ner tidigt för att koppla segel i förhoppningen att det skulle vara vindstilla, och det var det nästan. När seglen var utburna från bil till båt och jag började dra i fockfall och kutterfall konstaterade jag genast merarbete. När jag mastade på hade jag lyckats sno in fallen inom ett stag. Många eder senare och med två fall inkopplade för att dra om det felaktiga, det ena försett med huggkroken för torsk, lyckades jag att lirka över det feldragna och i steg få det fritt från den låsning som två stag i snäv vinkel utgjorde. Det hade då gått en och en halv timme. Turligt var hamnen tom från andra vårrustare. Med fallhornet kopplat på focken kom den första vindstöten. Dagens byiga vind gjorde entré. Men det blev aldrig värre än att jag kunde koppla både fock, kutter och stor. Med insats av de sista krafterna fick jag även ombord gummijollen och utbordaren, som hänger på pushpit. Nu är det bara personlig utrustning, stöldbegärlig elektronik, prickekorv och ost, nån folköl och en skvätt whisky, sen är Aquila klar för utsegling på Bråviken till den tillfälliga hamnplatsen i Arkö.
Men innan dess ska jag upp i masten för att ta en titt i radarantennen i förhoppning att jag kan hitta ett fel där, om inte seglar jag iväg utan radarn i funktion. Kablage och omkopplare har jag vid det här laget trippelkollat och inget fel hittat, med undantag för en lös tamp i omkopplaren som säkert ändå gjorde kontakt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar